Byggbranchen ser möjligheter med naturnära hyggesfritt skogsbruk
I en krönika i ATL riktas kritik mot Malmö stads beslut att ställa krav på att trä i kommunala byggprojekt ska komma från hyggesfritt skogsbruk. Kritiken menar att kraven är verklighetsfrånvända, att tillgången på sådant virke är alltför begränsad och att ökade kostnader riskerar att leda till att trä väljs bort till förmån för andra byggmaterial med, enligt kritiken, betydligt större klimatavtryck.
I vårt svar i ATL ger vi på Plockhugget vår bild.
“Tittar man på användandet och utvecklingen av grön betong som jämförelse så har priset blivit mer konkurrenskraftigt i takt med teknikutveckling och ökad tillgång. Vi ser att detsamma kommer att gälla för virke från naturnära hyggesfritt skogsbruk.
Klimatnyttan från skog och trä skulle kunna vara betydligt större än den är idag. Det behövs mer forskning om hur naturnära hyggesfria metoder påverkar upptag och lagring av kol men utifrån den forskning som finns och som uppmuntran till vidare forskning har Plockhugget gjort en klimatnyttoanalys som jämför trakthyggesbruk med hyggesfria metoder. Rapporten indikerar stora klimatfördelar för naturnära hyggesfritt skogsbruk.”
Med skärpta krav i EU:s hållbarhetsreglering kan åtgärder för exempelvis biologisk mångfald inte längre behandlas som ett projekt vid sidan av inom fastighetsbranschen, utan måste nu vävas in i rapportering, strategi och riskhantering. Man behöver hitta åtgärder som minskar den negativa påverkan på biologisk mångfald och ekosystem, samtidigt som de ger stor effekt per investerad krona.
“Vi på Plockhugget ser Malmö stads kravställning som en tydlig indikation på att marknaden tar hot mot biologisk mångfald och klimat på allvar. Kommuner och andra aktörer försöker hitta sätt att bidra till minskad negativ påverkan. Att välja virke från naturnära hyggesfritt skogsbruk, eller certifikat som gynnar sådant brukande, ger stor natur- och klimatnytta jämfört med många andra åtgärder.”
Vi lyfter att efterfrågan på virke från naturnära hyggesfritt skogsbruk är en möjlighet snarare än ett hot. Med ökad kunskap, fler aktörer och utvecklade affärsmodeller kan både klimatnytta och biologisk mångfald stärkas, samtidigt som kostnaderna på sikt minskar och skogsbrukets långsiktiga legitimitet förbättras.
