• plockhugget, hyggesfritt skogsbruk

    Infografik: Carlo Iacovino (whereiscarlo@hotmail.com).

    Symboler: Integration and Application Network, University of Maryland Center for Environmental Science (ian.umces.edu/imagelibrary/).

  • Skogen är fantastisk. Från den kan vi få virke, rekreation, koldioxidinbindning, jakt, skönhetsupplevelser, svamp och bär. Idag har vi ett skogsbruk som saboterar flera av dessa nyttor, helt i onödan. Vi behöver bruka skogen men vi behöver inte kalhugga. Naturnära skogsbruk erbjuder ett mer hållbart alternativ!

     

    Att bruka skog naturnära innebär att man slutar röja, kalhugga och markbereda. Skogen får utvecklas och åldras mer naturligt och när träden själva får avgöra var de vill växa hamnar rätt träd på rätt plats. De mest lämpade träden dominerar i tillväxtdynamiken och de mest vitala individerna hjälper varandra att ta för sig av ljus och näring genom olika former av samarbeten. Istället för gallringar och uttag av klent virke skördar man kontinuerligt större träd, ett och ett eller i små bestånd.

    Att gå från konventionellt brukande till naturnära är lätt! Man utgår från den skog som växer på markerna men byter brukssätt och strategi för kommande åtgärder. Det kan på sikt förändra även en granplantage till en variationsrik och både ekonomiskt och ekologiskt mer uthållig skog1

    Visste du att varje år kalavverkas en yta motsvarande 300 000 fotbollsplaner i Sverige?

    Drygt hälften av Sveriges yta täcks av produktiv skogsmark och varje år kalavverkas runt 200 000 hektar vilket motsvarar två tredjedelar av Gotlands yta, eller ungefär 300 000 fotbollsplaner2. Kalhyggesbruket, som idag dominerar i hela Sverige, blev det vanligaste sättet att bruka skog efter andra världskriget men diskussionen för eller emot metoden har pågått ända sedan den började användas på 1830-talet. År 1897 skrev överjägmästare Uno Wallmo, i sin bok Rationell skogsafverkning: ”Af alla afverkningsmetoder som förekomma, är kalhuggningen den sämsta. Ingen kan bestrida, att ej kalhuggningen lämnat fruktansvärda spår efter sig, spår som alls icke täckas af de mer eller mindre täta bestånd af ungbuskar och slanor, som med tillhjälp af kultur uppdragits i de afverkade beståndens ställe.”

     

    Redan för mer än 120 år sedan fanns det alltså människor som insåg att kalhyggesbruket ledde till markförstöring och virke med sämre kvalitet. Staten ville emellertid hjälpa den för Sverige viktiga pappersindustrin, för vilken kvalitet var av underordnad betydelse. Lagstiftning och rådgivning till svenska skogsägare har genom åren i hög utsträckning syftat till att förse svensk pappersindustri med billig råvara.

    De flesta av våra skogar är inte längre skogar utan i själva verket plantager. Det vill säga ett enda trädslag som kalhuggs efter 60-120 år.

    Det finns de som blir upprörda när man kallar svenska skogar för plantager. En vanlig kommentar är att skogsplantager bara finns i andra länder där regnskog röjts bort för att odla eukalyptus. Men om man fäller den naturliga skogen, planterar ett enda trädslag och tar bort andra sorters träd för att sedan skörda allt på en gång och därpå börja om cykeln igen, vad liknar det mest, naturlig skog eller plantage?

     

    I mitten av 1900-talet bedrevs ett intensivt arbete för att öka skötseln och den välordnade men artfattiga skogen med likåldriga träd på rad bredde ut sig. På 1970-talet höjdes kraven på skötsel ytterligare; plikt att röja och gallra stadgades och skog som inte ansågs hålla tillräckligt hög produktion skulle avverkas för att ge plats åt planterade skogar 3

     

    Numera har lagkraven luckrats upp så att kontinuitetsskogsbruk lätt kan bedrivas inom lagens ramar men kalhuggning och plantering betraktas fortfarande som det normala sättet att bruka skog. Idag består merparten av skogsmarken i Sverige av jämngamla produktionsbestånd som vuxit upp efter kalhuggning 4

    Kalhyggen förstör skogen som ekosystem och läcker koldioxid, näring och tungmetaller

    En riktig skog är mycket mer än bara träd! Naturliga skogar utgörs av ett myller av överlappande processer och strukturer där tusentals olika arter i samarbete ser till att inga resurser förblir outnyttjade. När vi kalhugger är det inte bara ett antal träd vi avverkar utan ett helt ekosystem av arter både ovan och under markytan.

     

    Skogsmarken tar ofta skada då en stor volym och många lass ska köras ut samtidigt. Marklevande organismer klarar inte alltid de nya förhållandena med kompakterad jord, ändrade vattenförhållanden och ökad solbestrålning5. Körskador orsakar utlakning av exempelvis kvicksilver6 som kan lagras i fiskar och hamnar i oss människor när vi äter fisken. Stora mängder av den koldioxid som lagrats i jordens humus och underjordiska system av mykorrhiza avgår dessutom till luften7. Samtidigt tar regnvatten med sig näring och jord ut i bäckar och åar där de blir till slam, och vidare ut i hav och sjöar där de kan orsaka övergödning8.

    Dagens miljömärkningar för skog och virke, FSC och PEFC, underkänns av de flesta svenska miljöorganisationer.

    Även FSC:s kritiker är överens om att organisationens grundtankar är bra. Tre kamrar, en ekonomisk, en social och en miljöinriktad, med representanter från företag och organisationer med intresse i skogen, ska gemensamt fatta beslut som rör miljöcertifiering av skog. Men FSC Sverige fungerar inte som det borde. De svenska FSC-kriterierna är idag knappt starkare än skogsvårdslagens bottennivå. Enligt FSC International ska kalhuggning bara användas som ett komplement till naturvårdande föryngring av skog på marker där inget annat är möjligt, men i Sverige används kalhuggning i stort sett uteslutande även på certifierad mark9

     

    Certifierad skog med höga naturvärden, och även så kallad gammelskog, har avverkats, spridning av gifter tillåtits och plantering av platsfrämmande plantor varit standard. Dessutom har inte ens upprepade och allvarliga överträdelser mot FSC:s kriterier lett till att syndande företag förlorat sin certifiering. Organisationerna Jordens Vänner, Fältbiologerna och Naturskyddsföreningen har därför gått ur FSC, och lämnat WWF kvar som enda stora miljöorganisation, vilket i sin tur gjort industrierna som sitter i organisationens ekonomikammare ännu mäktigare. Det går inte längre att betrakta FSC som en miljömärkning om virket har svenskt ursprung. (I Tyskland däremot får FSC-certifierad avverkning endast ske i form av uttag av enskilda träd och trädgrupper och hyggen får sällan vara större än 0,3 hektar. Hotade och sällsynta arter måste dessutom skyddas genom skyddsområden och habitatkorridorer10.)

     

    Svenska WWF har slagit fast att FSC trots sina stora brister i alla fall är bättre än den certifiering som den mindre organisationen PEFC erbjuder. Med tanke på hur illa FSC fungerar innebär det att det idag inte finns någon bra märkning som kan driva miljöarbetet i svenskt skogsbruk framåt. Men det hindrar förstås inte skogsägare som vill, att på eget initiativ bedriva ett miljövänligt och kalhyggesfritt skogsbruk.

    Visste du att en naturnära brukad skog är mer motståndskraftig mot klimatförändringar, angrepp och stormskador?

    En skog utsätts helt naturligt för olika störningar, som storm, snö som knäcker grenar, översvämningar, betning, insekts- och svampangrepp eller brand. I en plantage, där skogen består av nästan bara ett trädslag, är känsligheten stor. Renodlade granskogar är mycket utsatta både för storm och angrepp av granbarkborre. Med fler trädslag och arter i skogen ökar dess förmåga att stå emot angrepp och reparera sig efter storm, brand och översvämningar11. Med kontinuitetsskogsbruk minskar också problemen med jorderosion.

     

    Ett varmare klimat kommer sannolikt öka tillväxten i Sveriges skogar men om nederbörden samtidigt förändras kraftigt, bränderna ökar eller stormarna blir fler och starkare riskerar produktionen i stället att minska. Det gör det svårt att förutse hur plantager bäst ska anläggas och skötas. Naturen har en inbyggd erfarenhet som vi hellre bör förlita oss på, snarare än att ta till aktiviteter som vi själva kan komma på och tycka verkar smarta när klimatstressen tilltar.

     

    Skogarnas fortbestånd är också en central del i lösningen på klimatutmaningen. Att kalavverka och plantera ny skog marknadsförs ofta av skogsindustrin som bra för klimatet eftersom unga växande träd med god ljustillgång lagrar mer koldioxid än äldre träd. I dessa beräkningar tar man vanligen inte hänsyn till den koldioxid som skogens växter binder och för ner i markens humuslager, och som läcker till atmosfären vid kalavverkning.⁠ I marken kan kol hållas undan kretsloppet under lång tid. Två tredjedelar av det kol som finns lagrat i den svenska skogen finns i marken12. Efter en kalavverkning förvandlas skogen från en kolsänka till en kolkälla och det tar många år innan den börjar binda mer kol än den avger13. En klimatforskargrupp i Lund menar att utsläppen av koldioxid från skogsmarken de första tio åren efter kalhuggning är så omfattande att det kan motsvara 27 procent av Sveriges totala, årliga koldioxidutsläpp. Vid plockhuggning är effekterna i stället ”mycket små och kortvariga”14. Med ett kalhyggesfritt skogsbruk skulle alltså skogen fungera betydligt mer effektivt som kolsänka än idag.

    I en naturnära brukad skog samsas träd i olika åldrar – precis som i en riktig skog.

    Höjd över havet, solinstrålning, jordmån, kemiska förutsättningar i marken, temperatur, nederbörd och vindar bidrar till att varje skogsplats – ståndort - har unika förutsättningar som i sin tur skapar unika skogar.

     

    På den torra, näringsfattiga höjden växer gärna tall eller ek, i den våta, näringsrika sänkan med lerjord kan al eller gran trivas. När ett stort träd faller eller avverkas öppnas en lucka i skogen där nya små trädplantor snart spirar. Men små träd kan också vara gamla! När den stora, dominerande bjässen försvinner kan det lilla trädet som hållits tillbaka i många decennier plötsligt börja växa sig stort.

    En mycket viktig nyckel till hur en skog utvecklas finns dold i skogsmarken. Där kan svamparnas mycel sträcka sig kilometervis15. Vissa svampar bryter ner biologiskt material och tillgängliggör näringsinnehållet för växterna. Andra svampar pluggar in i trädens rötter och fungerar som förlängda rotsystem som kommer åt näring från en mycket större jordvolym än träden klarar att nå själva. Träden levererar en substantiell del av sina kolhydrater till svampen och som tack får de livsnödvändiga mineraler i retur16. Mykorrhizasvamparna har en mycket viktig roll att fylla för skogens vatten, näring och kolbindande förmåga17.

     

    Om skogen kalavverkas dör stora delar av svampmycelet och även om vissa arter kommer tillbaka relativt snabbt är myceltillgången påverkad under många decennier framåt18. I en plockhuggen skog kan mycelet fortsätta leva vidare hela tiden.

    Naturnära skogsbruk bevarar mångfald, förbättrar virkeskvaliteten och höjer lönsamheten.

    En fjärdedel av alla skogslevande arter är idag rödlistade (klassade som hotade eller sårbara) och det främsta skälet är dagens skogsbruk19. Att skydda skog helt från avverkning är en mycket viktig del i att rädda mångfalden (avsatta skogar erbjuder dessutom viktig kunskap som referensobjekt inom naturnära skogsbruk) men vi behöver ställa om vårt skogsbruk så att fler arter trivs även i den skog som levererar virke. Med en mer naturlig och sammanhängande skog utan ”gap” i form av kalhyggen kan djur och växter av alla de slag överleva och lättare hitta fler och nya platser att leva på20.

     

    Trots att halva Sverige består av produktiv skogsmark vänder sig många svenska virkesgrossister och möbeltillverkare idag utomlands för att hitta virke av rätt sort och klass. Med en mer naturlig skog skulle Sverige få virke av bättre kvalitet och ett bredare utbud av trädslag, vilket både ökar säljarens marknad och underlättar för de företag som köper virke för att bygga hus, möbler och andra saker av trä. Om fler trävaruproducenter kan hitta vad de behöver i Sverige minskar dessutom mängden transporter.

     

    Ofta kallar sig skogsbolagens inköpare för rådgivare men deras främsta uppgift är naturligtvis att skaffa så billigt virke som möjligt till företaget de arbetar för. Inköparna rekommenderar ofta skogsägare att satsa på hög volymproduktion i skogen, men hög volymproduktion är inte detsamma som hög värdeproduktion. Ett stort träd som får växa lite till stiger i värde snabbare än de småplantor som skulle växa upp på samma ställe efter ett kalhygge, även om volymtillväxten då är bättre. Lönsamheten per kubikmeter påverkas alltså av stammens storlek och kvalitet. Kostnaderna för avverkning, återbeskogning och skötsel spelar också in. För naturnära skogsbruk är visserligen avverkningskostnaden ofta högre än vid kalhyggesbruk, men å andra sidan har man inga utgifter för markberedning, gödsling, plantering eller röjning.

     

    Den som brukar sin skog naturnära väljer också vilka träd som ska skördas och när, och kan avverka träd när de är ekonomiskt mogna, det vill säga ger bra betalt. Är intresset för att köpa asp litet väntar man helt enkelt till efterfrågan är större och betalningen bättre. Vid naturnära brukande ökas regelmässigt skogsmarkens virkesförråd jämfört med konventionellt brukande. Det för med sig att fastighetens värde och dess egna kapital också ökar, särskilt som marknadsvärdet på stående skog normalt är högre än virkesvärdet för skördat virke. Det finns följaktligen även företagsekonomiska skäl att överge intensivt skogsbruk till förmån för naturnära bruk, då balansräkningen på detta sätt förstärks av skogens ökande värde.

    Naturnära skogsbruk gynnar ekoturism och rekreation.

    Naturturism är en växande näring i Sverige och bidrar till svensk ekonomi och till hållbar utveckling i våra lokalsamhällen. Naturupplevelser ligger enligt en undersökning av organisationen Visit Sweden på andra plats på listan över vad utländska turister vill få ut av sin resa till vårt land. Idag försvåras arbetet för många svenska naturturismföretag av att kalhyggesbruket förfular landskapet och förstör upplevelsen för deras kunder. I en naturnära skog kan skogsbruk och naturturism samsas, och skogsägare kan hitta fler inkomstmöjligheter än bara virke!

     

    Också vi svenskar tycker om att turista i, och uppleva vår natur21. Flera av Sveriges största föreningar ägnar sig åt just friluftsliv: Friluftsfrämjandet, Svenska orienteringsförbundet, Svenska jägarförbundet och Svenska turistföreningen.

    Vi människor mår bra av att vistas i skogen. Våra stressnivåer sjunker, vi blir bättre på att fokusera, immunförsvaret stärks och vi blir gladare22. Med naturnära skogsbruk bevaras skogens skönhet och rekreationsvärden hela tiden, utan långa avbrott för kalhyggen och svårgenomtränglig ungskog.

    Sammanfattningsvis - därför är naturnära skogsbruk bättre:

    • Skogen blir mer motståndskraftig mot störningar som insektsangrepp och stormar
    • Skogsmarken skadas mindre, vilket gör att näring och kol stannar i marken och kan utnyttjas av nästa generation träd
    • När man satsar på kvalitet i stället för kvantitet blir ekonomin bättre för skogsägaren
    • Naturnära skogsbruk ger ökad mångfald, bevarade rekreationsvärden och mer ekologiskt producerat virke, vilket leder till större acceptans för skogsbruk hos allmänhet, turismföretag och miljö- och friluftsorganisationer
    • Naturnära skogsbruk ökar skogens förmåga att anpassa sig till ett nytt klimat – vilket innebär bättre förutsättningar för ett fungerande skogsbruk i Sverige också i framtiden

     

    Företaget Plockhugget AB erbjuder rådgivning och skogsbruksplaner för ett naturnära skogsbruk, samt föreläsningar och kurser. Vi arbetar också med att skapa en handelsplats för virke från skogar som aldrig kalhuggs.

     

    Du kan läsa mer om naturnära skogsbruk i boken Skogspraktikan av Martin Jenzen, Erik Kullgren och Eva-Lotta Hultén

     

     

    Källor

    1 I Skogsstyrelsens årsrapport 2017 kan man läsa att ” Ett hyggesfritt skogsbruk med god miljöhänsyn är sannolikt gynnsamt för vissa organismgrupper. Sett över en längre tidsperiod är det viktigaste för bevarande av biologisk mångfald den långsiktiga och kontinuerliga tillgången av lämpliga miljöer i landskapet, och att dessa ligger tillräckligt nära varandra utifrån arternas spridningsmöjligheter.”De slår också fast att ”Stabiliteten i ett ekosystem ökar med många arter.” Skogsekosystemens stabilitet och resiliens bedöms enligt rapporten som måttlig.

     

    2 Riksskogstaxeringen Skogsdata 2018: https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/rt/dokument/skogsdata/skogsdata_2018_webb.pdf

     

    3 Kardell, Lars: Svenskarna och skogen, Skogsstyrelsen 2004

     

    4 Enligt siffror på Riksskogstaxeringen är 61,7 procent av skogen i Sverige uppvuxen på 50-talet eller senare. https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/riksskogstaxeringen/statistik-om-skog/senaste-statistiken/produktiv-skogsmark/. Så gott som all denna skog är planterad efter kalhuggning. Till det kommer också de skogar som kalhöggs före dess, när metoden inte var lika dominerande.https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/riksskogstaxeringen/statistik-om-skog/senaste-statistiken/produktiv-skogsmark/. Så gott som all denna skog är planterad efter kalhuggning. Till det kommer också de skogar som kalhöggs före dess, när metoden inte var lika dominerande.

     

    5 Man kan läsa mer i Skogsstyrelsen årsrapport 2017, i vilken statusen för skogsmarken beskrivs som ”måttlig” och på flera områden behöver tillståndet enligt rapporten förbättras.

     

    6 https://www.skogskunskap.se/planera-skogsbruk/vatten-och-mark/skogsbrukets-miljoeffekter/skogsbruk-och-kvicksilver/

     

    7 Back, Kristina. Svamparnas mykorrhiza lagrar koldioxid och hjälper skogen med näring. 2015. Jastrow, JD och Miller, RM. Soil aggregate staibilization and carbon sequestration : feedback through organomineral associations. Soil processes and the carbon cycle. S. 207-223, 1997 Soil aggregation and carbon sequestration are tightly correlated with the abundance of arbuscular mycorrhizal fungi: results from long‐term field experiments GWT Wilson, CW Rice, MC Rillig, A Springer, DC Hartnett. Ecology letters 12 (5), 452-461. 2009 Bergh, J. et al. (2000). Skogens kolbalans - många faktorer inverkar. FAKTASkog, nr 15 2000 World Watch Institute (2009). State of the World 2009 - Into a warming world.

     

    8 http://tbv20.smhi.se/shape/rapport-2016-12-naringsbelastningen-pa-ostersjon-och-vasterhavet-2014.pdf

     

    9 Drygt häften av den svenska produktiva skogsmarken är FSC-certifierad men kalhyggesfritt skogsbruk bedrivs än så länge bara på en liten bråkdel av den produktiva skogsmarken, slår rapporten Hyggesfritt skogsbruk - en kunskapssammanställning från Sverige och Finland (SLU 2017) fast. En enkät till storskogsbruket visade att cirka 17 000 hektar kommer brukas med kalhyggesfria metoder under de närmsta 10 åren.

     

    10 Forest Stewardship Council och FSC Deutschland, Deutscher FSC-Standard 3.0: von der Mitgliedschaft am 28.6.2016 verabschiedete Fassung, 2016. http://www.fsc-deutschland.de/preview.fsc-waldstandard-3-0.a-1050.pdf.

     

    11 https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/f-for/pdf/ff-rapport_hyggesfritt_skogsbruk_en_kunskapssammanstallning-2017-04-02.pdf https://www.msb.se/Upload/Forebyggande/Naturolyckor_klimat/skogsbrand/Skogsbrand%20-%20Brandbeteende%20och%20tolkning%20av%20brandriskindex.pdf

     

    12 https://www.skogsstyrelsen.se/miljo-och-klimat/skog-och-klimat/skogen-lagrar-kol/

     

    13 LUSTRA: Kolet, klimatet och skogen. Så kan skogsbruket påverka. 2008. En kunskapssammanställning av forskare från bl a SLU och KTH och Lunds universitet.

     

    14 Lindroth et al: Landsbygdsministern har fel – kalhyggen inte klimatsmarta. DN Debatt 120530, samt Lindroth et al: Kalhyggesförespråkarna måste se sanningen i vitögat. DN Dabatt 120604

     

    15 Hope Jahren, Anne: Träd, kärlek och andra växter, Volante 2018

     

    16 Rosling, Anna och Roger Finlay. Mykorrhizasvampar kan vittra mineraljord. Fakta Skog, (15), 2004

     

    17 Back, Kristina. Svampars mykorrhiza lagrar koldioxid och hjälper skogen med näring. 2015. http://www.natursidan.se/nyheter/svampars-mykorrhiza-lagrar-koldioxid-och-hjalper-skogen-med-naring/ Jastrow, JD och RM Miller. Soil aggregate stabilization and carbon sequestration: feedbacks through organomineral associations. Soil processes and the carbon cycle: s. 207-223, 1997. Wilson, Gail WT, Charles W Rice, Matthias C Rillig, Adam Springer och David C Hartnett. Soil aggregation and carbon sequestration are tightly correlated with the abundance of arbuscular mycorrhizal fungi: results from long‐term field experiments. Ecology letters, 12(5): s. 452-461, 2009. Averill, Colin, Benjamin L Turner och Adrien C Finzi. Mycorrhiza-mediated competition between plants and decomposers drives soil carbon storage. Nature, 505(7484): s. 543, 2014.

     

    18 Varenius, Kerstin: Interactions between fungi, forest management and eco system services, SLU 2017

     

    19 Enligt Rödlistan (Artdatabanken 2015) finns flera orsaker till minskande populationer. I den står att ”främst dominerar två faktorer, avverkning och igenväxning. Avverkning har stor negativ påverkan på fler än 1 300 arter. Oftast är det fråga om arter som är knutna (eller associerade) till skoglig kontinuitet, bl.a. eftersom de har svårt att överleva hyggesfasen och deras substrat eller miljö inte hinner byggas upp innan skogen åter avverka

     

    20 Skogsstyrelsens årsrapport 2017

     

    21 Enligt en enkät från svenska WWF uppger 60 procent att de har varit i skogen under den senaste veckan och över 40 procent har tillbringat tio timmar eller mer i där den senaste månaden. 87 procent säger sig påverkas positivt eller mycket positivt när de är ute och rör sig i skogen, enligt undersökningen.

     

    22 Ming Kuo How might contact with nature promote human health? Promising mechanisms and a possible central pathway, Frontiers in psychology, Augusti 2015 https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpsyg.2015.01093/full